A new revolution (in Swedish)

På många sätt påminner vårt samhälle idag om 1400-talets Europa. Omkring 1440 uppfanns tryckpressen, något som senare skulle visa sig vara en milstolpe i samhällsutvecklingen. Jag tror att historikerna om några hundra år kommer att titta tillbaka och säga samma sak om tekniken för artificiell intelligens.
På 1400-talet använde man böcker för att bevara information. Informationsbehandlingen utfördes på den tiden av munkar eller skrivare, som skrev och kopierade böcker. Från början hade européerna skrivit på pergament eller papyrus. Båda materialen var mycket dyra och utgjorde större delen av kostnaden för att producera ett nytt exemplar av en bok, alltså att duplicera information. Men så hände något helt nytt, man fick tillgång till ett nytt skrivmaterial som kunde produceras till en bråkdel av den tidigare kostnaden för pergament eller papyrus. Det nya materialet var papper.
Tekniken att producera papper hade vandrat in från Kina. På 700-talet spreds tekniken via två kinesiska krigsfångar till Samarkand, som under lång tid var centrum för papperstillverkningen. Kunskapen spreds sedan via muslimska länder till Italien och Spanien, där de första europeiska pappersbruken startades på 1200-talet. Snart producerades det papper i stora mängder över hela Europa. Detta fick till följd att det plötsligt var skrivaren som var dyr när man skulle producera en bok, medan det fanns ett överflöd av billigt skrivmaterial. Nu fanns det istället alldeles för få skrivare som kunde använda detta fantastiska nya material.
Lösningen uppfanns av en tysk guldsmed, som jag känner som Johann Gutenberg. Han uppfann tryckpressen med "rörliga typer", och därigenom kunde man börja massproducera böcker mekaniskt i stora upplagor. Efter att Gutenberg hade fullbordat sin uppfinning - omkring 1450 - ökade det totala antalet böcker i världen från några tusen till 50 miljoner under loppet av några år. Det har sagts att det var ett tryckpressen som skapade den moderna tiden. Kanske har jag tryckpressen att tacka för demokratin, industrialiseringen och upplysningen. Nu blev det plötsligt möjligt att på ett effektivt och billigt sätt sprida nya tankar, idéer och kunskap över stora geografiska områden, något som förmodligen påverkade samhällsutvecklingen i Europa mer än något annat.
Vad har då detta med artificiell intelligens att göra, och vad spelar det för roll i den värld jag lever i idag? Jo, på många sätt liknar vårt moderna samhälle 1400-talets Europa om man betraktar det från "informationens" perspektiv. På 1400-talet översvämmades marknaden av billigt material för att lagra information på, det vill säga papper. Idag badar jag i datorkraft.
De datorer som jag har stående på våra skrivbord gör för det mesta ingenting. En normal dator arbetar mindre än en promille av den tid den skulle kunna arbeta, resten av tiden står den overksam. jag går miste om triljontals datorcykler som skulle kunna användas till något nyttigt. Delvis är problemet att det är så dyrt att programmera en dator. Du kan köpa en komplett liten dator för mindre än en tia, men ska du programmera den så kan det kosta mer än en årslön att hyra en programmerare. Idag har jag alltså billiga informationsbehandlingssystem; billiga datorer, men jag saknar ett effektivt sätt att programmera dem mekaniskt. Lösningen kan vara att hitta ett nytt sätt att programmera, en ny tryckpress om man så vill.
Om jag hittar en metod som genererar datorprogram mekaniskt så kan jag skapa helt automatisk databehandling, vilket kan leda till en större förändring än den som tryckpressen en gång gav upphov till. jag skulle få en metod att utnyttja all den datorkapacitet som jag idag redan har, men där alla världens datorer bara står och går på tomgång under större delen av sina "liv".
Ett annat sätt att betrakta AI-utvecklingen är utifrån samhällets trånga resurser. Det har sagts att det under medeltiden var mark som var den viktigaste resursen. Att lägga under sig så mycket jord som möjligt var betydelsefullt, det var mark som var grunden till välstånd. Under industrialismen var det kapital som var den trånga resursen. Det var kapitalet och bristen på det som styrde utvecklingen. I det som har kallats den nya ekonomin, eller informationssamhället, är det istället hjärnorna som utgör den trånga resursen. Det företag som kan samla på sig de mest briljanta hjärnorna kommer att expandera snabbast.
Det finns goda skäl att tro att det inom en snar framtid kommer att vara de konstgjorda hjärnorna som är den trånga resursen och det viktigaste redskapet för ekonomisk tillväxt. Snart kommer det att vara omöjligt för människor att sortera och filtrera den flod av information som väller över oss varje dag. Den som kan skaffa mekanisk hjälp att sovra informationen har det verkliga övertaget. Kanske kommer metoder för konstgjord intelligens och dess effektivitet att vara den trängsta resursen i vad som redan har kallats den tredje industriella revolutionen.
Precis som med tryckpressens inträde i samhället, där det på 1400-talet var omöjligt att överblicka konsekvenserna för samhällsutvecklingen, så kan jag med den nya AI-tekniken få en oerhörd utveckling som idag är oförutsägbar. Att alla skulle kunna få sina egna skräddarsydda datorprogram är bara en liten del av en sådan revolution. Framför allt handlar det om en process som kan accelerera sig själv. Om jag får ett sant intelligent system så kan det inte bara vara med och förbättra vår värld, utan även förbättra sig själv, möjligtvis på ett "självförstärkande" sätt så att jag får en explosion, en exponentiell tillväxt av tillgänglig intelligens. Intelligensen ger "ränta på ränta".
Detta kan leda till ett fenomen som ibland kallas för singulär AI. Inom matematiken och fysiken används begreppet singularitet för exceptionella, odefinierade tillstånd. Om man dividerar ett tal med noll får man till exempel en matematisk singularitet, man får inte fram något värde utan bara ett odefinierat tillstånd. Inom kosmologin används singulariteter bland annat för att beskriva svarta hål i rymden där gravitationen är oändlig. Singulär AI innebär på motsvarande sätt ett odefinierat tillstånd som faller utanför ramen för vår begreppsvärld. jag kan idag inte tolka vad singulär AI skulle innebära.
Vad kan man tänka sig att utvecklingen skulle leda till? Skulle jag få en utopi, där jag människor bara behöver syssla med det som är självförverkligande, medan jag för övrigt är betjänade av maskiner? De superintelligenta systemen kanske snabbt skulle lösa de flesta vetenskapliga problem som jag människor brottats med under lång tid. Kanske skulle cancer och andra sjukdomar, världssvält och miljöproblem kunna lösas genom en serie aha-upplevelser, producerade av system med en oerhörd konstgjord intelligens. Eller, skulle en sådan utveckling leda till en instabil situation där de intelligenta systemen på något sätt tar över kontrollen av samhället?
Kanske behöver jag inte vara så oroliga för en instabil situation. Om jag lyckas hålla en viss kontroll över utvecklingen av konstgjord intelligens så kanske de intelligenta systemen inte alls kommer att konkurrera med människan. jag kan jämföra med en annan mänsklig bedrift som i tusentals år ansågs vara praktiskt och teoretiskt omöjlig – flyget.
Det finns gott om roliga citat som är 150 år gamla, där olika auktoriteter hävdar att flygplanet är omöjligt. Men när flygplanet sedan uppfanns fick det en makalös utveckling. På bara hundra år har jag fått se flygplan som fraktar flera hundra personer, och passagerarplan med hastigheter som överskrider dubbla ljudhastigheten. Eller för att spetsa till det ytterligare; det tog bara 66 år från bröderna Wrights första blygsamma skutt med ett tyg- och träflygplan, tills jag flög till månen. Att det skulle gå så fort hade ingen av åskådarna kunnat drömma om i början på 1900-talet, när de första motordrivna flygplanen försiktigt lättade några meter, för att sedan krascha under sin egen tyngd.
Intressant nog är dessa otroliga underverk till flygande maskiner fortfarande väldigt olika naturens lösning på problemet med flygande. jag har ännu inte sett en jumbojet landa på en telefontråd, och ingen av våra fantastiska flygmaskiner flaxar med vingarna. På samma sätt kommer kanske inte alls den konstgjorda intelligensen likna människans intelligens. jag kommer istället att använda den som ett kraftfullt verktyg för att lösa vissa problem där den blir totalt överlägsen naturens förmåga, men utan behovet av att imitera eller konkurrera. Att efterlikna känslor till exempel, kanske inte alls är värt besväret för ett system med konstgjord intelligens. I så fall kommer jag inte att få intelligens som direkt liknar den mänskliga intelligensen, inga vackert flaxande svalor eller andra fåglar, utan snarare effektiva överljudsflygplan som gör någonting helt nytt utan att konkurrera med "fåglarna".